patetisq

Målarboken

with one comment




Ens födelsestad fastnar som en pianomelodi
i huvudets snabba fingrar.


Att skriva ens födelsestad
är därför inte svårt. Villor står i raka, svarta linjer
som i en målarbok –
det är bara att färglägga.



Lilla Edet. Mon Amour.
I mitt huvud spelar jag dig
fram-och-tillbaka, fram-och-tillbaka,
och för varje nedslag
yr en grästuva upp mellan dallrande hjärnhalvor.


I vilka nyanser skall nu fabriken målas –
i blått och grått
eller svart,
i rosa eller rött?




Written by clindsten

20 oktober, 2010 den 17:21

Publicerat i Kaffesump

Ett svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Du är fanimej ett geni.

    Emy

    21 oktober, 2010 at 00:57


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: